| Är du drabbad?
Har du en äldre båt?
*referat från epotex.se
Båtar byggda av omättad polyester och glasfiber drabbas ibland av blåsbildning. Denna blåsbildning har i Sverige fått ett namn, nämligen Böldpest.
Varför böldpest i plastskrov
Båtar byggda av omättad polyester och glasfiber drabbas ibland av blåsbildning. Denna blåsbildning har i Sverige fått ett namn, nämligen Böldpest.
För att blåsbildning skall uppkomma måste ett antal givna faktorer finnas. För det första måste det finnas ett laminat av glasfiber och omättad polyester. Gelcoatskiktet i sig drabbas aldrig av blåsor. Glasfibern spelar alltså en roll i sammanhanget. För det andra måste laminatet ha tillgång till vatten. Ett torrt laminat ger aldrig några blåsor. Uppenbarligen är det kombinationen omättad polyester - glasfiber - vatten som på något sätt bildar blåsor.
Om vi kortfattat studerar dessa ämnen i tur och ordning så kan vi konstatera följande:
1. En ester är en kemisk förening som bildats av en syra och en alkohol. Etylacetat är en förening av etylalkohol och ättiksyra. En polyester är ofta en förening mellan ftalsyra och en glykol. Kännetecknande för estrar är att de är hydrolyserbara vilket innebär att inverkan av alkali eller syra på estern bryter ner densamma till utgångsämnena. En härdad polyesterplast har en vattenabsorption som är relativt stor, därtill kommer att en del lågmolekylära substanser är vattenlösliga.
2. Om vi så betraktar glasfibern som används till laminering så finner vi att den inte består av endast glas. För det första är glasfibern ytbehandlad (sizen) för att vidhäftningen till polyestern skall bli så bra som möjligt. Är laminatet byggt av glasfibermatta så har vi ytterligare ämnen som skall binda samman fiberknippen. Man skiljer på pulverbunden och emulsionsbunden glasfibermatta. De ämnen som glaset är behandlat med är delvis vattenlösligt.
3. Vatten slutligen, är ett av de bästa lösningsmedel som finns. Till och med guld är lösligt i vatten, inte mycket men ändå. Det vatten som tränger in i laminatet är relativt rent. Saltet i havsvatten är en för stor molekyl för att tränga genom gelcoatskiktet och blir kvar på utsidan. Ju renare vattnet är desto bättre är det som lösningsmedel. Därför är problemet med böldpest större i sötvatten än i saltvatten, dvs problemet är större i Mälaren än i Saltsjön. Och större på Ostkusten än på Västkusten osv.
Pilarna motsvarar vatten. Glasfibern motsvaras av ringen. Glasfibern är omgiven av polyester. I detta läge är allt bra.
Om vi nu lägger samman de faktorer vi känner kan man tänka sig följande förlopp. Vatten absorberas i laminatet. Det går långsamt men går mot mättnad. De vattenlösliga substanserna i polyesterplasten går i lösning.
Vatten har trängt in i polyestern. Ringen runt glasfibern visar att sizen på glasfibern börjat lösa upp sig.
Polyesterplasten ökar i volym och tappar i hållfasthet. Runt glasfibertrådarna finns en hög koncentration av vattenlösliga ämnen. När vattnet når dessa ämnen löses de men kan inte tranporteras ut i polyesterplasten på grund av att de lösta molekylerna blir för stora. Situationen blir alltså att vatten kan tränga in mot fibern men de lösta ämnena kan inte komma bort. Vi har vad man kallar för en osmotisk cell. Inne i cellen ökar trycket så länge som vatten tränger in. Trycket blir till slut så stort att en blåsa bildas eller att laminatet spricker.
Trycket har nu blivit så stort att sprickor och blåsbildning sker i laminatet. Vätskan fortsätter ut i sprickorna.
Detta är dock inte hela sanningen. De lösta ämnen som finns inne i den osmotiska cellen och de lösta ämnen som anrikas utanför har förmågan att hydrolysera polyesterplasten. Vid hydrolysen återbildas ftalsyra och glykol som också är vattenlösliga. Det osmotiska trycket ökar ytterligare och blåsor blir större osv.
Trycket från den osmotiska cell som bildats runt glasfibern har nu blivit så stor att mikrosprickor kommer ut till ytan och blåsan spricker.
För att minska hastigheten på det beskrivna förloppen kan man belägga polysterlaminatet med skikt som minskar vatteninträngningen. Det bästa tänkbara är speciellt formulerad lågmolekylär epoxiplast som appliceras utan tillsatser av lösningsmedel..
Av vad som ovan beskrivits framgår att polyesterlaminatet måste vara uttorkat före epoxibehandling och att alla blåsor (kratrar) öppnats. Är det många blåsor avlägsnas hela gelcoatskiktet före behandling. Annars forstätter processen. | 
